27 april 2012

Älskade Malin

Bara några dagar kvar till 2-årsdagen av Malins bortgång. Klockan 15.00 den 1/5 hoppas jag att så många som möjligt kommer hem till oss på en fika och för att minnas Malin. Det känns fortfarande overkligt och jag saknar henne så att det gör ont. Det gör ont i själen. En ständig oro. Det är helt enkelt tomt utan henne. Tårarna trillar fortfarande så gott som varje dag. Häromdagen kom utredningen från socialstyrelsen. Vi gjorde ju en anmälan till Lex Maria. Jag kan inte gå in på några detaljer, för Malins skull. Men våra klagomål visade sig berättigade. Ingen läkare har blivit prickad men socialstyrelsen är kritisk till mycket. Att man inte undersökte henne mer noggrant både första och andra gången som hon kom till akuten, att man inte röntgade henne snabbare, att vi anhöriga inte fick någon professionell hjälp och att vi fortfarande inte fått det. Men inget av det här hade hjälpt Malin. En snabbare operation hade gjort det men något liknande har tydligen aldrig inträffat och konsekvensen nu blir att sjukvården ändrar på sina rutiner vid liknande fall. Tyvärr hjälper inte det här Malin. Malin hade så många olika sidor. Vi är på golfresa i Spanien just nu. Bredvid mig på sängbordet finns ett farsdagskort som hon har gett mig. Där har hon skrivit " Tack för att du finns och för att jag har haft sån tur att få dig som pappa!! Älskar dig! Puss Malin! Det var en sida av Malin. Den omtänksamma. Den som kunde visa vad hon tyckte och kände. Man blir naturligtvis stolt över att ha fått ett sånt kort och för alla andra saker som hon spontant gett mig. Små enkla saker som nu betyder mer än någonsin. Jag älskar Dig Malin!! Pappa

3 kommentarer:

  1. Jag önskar jag kunde komma, men jag tvingas tyvärr att jobba! :(
    Tänker på er massor Hasse och Meidi!
    Saknar så det gör ont! <3
    //Gullbäck

    SvaraRadera
  2. Hej Meidi och Hasse,
    Vi skulle så gärna vilja komma hem till er, men det går inte så vi kommer nästa gång vi är i Västerås.
    Stort tack för den fina inbjudan och jag är helt säker på att ni kommer att få en fin stund tillsammans!
    Det är ofattbart att det gått två år. Det känns som igår och det gör lika ont fortfarande!
    Stora kramar från Peter, Junie och Hanna

    SvaraRadera
  3. Jag onskar att jag kunde vara dar med er. Jag gar och tander ett ljus i kyrkan har istallet. Saknar er allihop. Puss och Kram!

    SvaraRadera