21 augusti 2011

finns kvar men ändå inte

Att du inte finns längre har blivit en vardag. jag går inte längre runt och försöker sätta ord på min saknad eller förlust. det är ett faktum att du inte kommer tillbaka. det är en konstig obeskrivlig känsla. det kommer alltid vara ett minne som man bär med sig. jag tänker på dig ofta. Jag återberättar dina historier. jag talar om dig som min kompis Malin. jag vill inte alltid nämna att du inte finns längre, för jag vill att dina minnen ska glädja, precis som du gjorde.

Malin Tolf gav så otroligt mycket glädje, hon hade alltid lätt att locka till skratt, hon var givmild, omtänksam och lite lurig. det är de luriga historierna jag återberättar.

ibland brukar jag berätta om när Malin missade bussen. det var under gymnasietiden då hon hade sitt blonda ruffsiga hår, mycket kajal, svarta kläder och ett tag en fjällräven ryggsäck. jag minns den händelsen som igår. jag var inte ens med när det hände men Malin har återberättat den så väl att det känns som om jag var med. för om det var nåt hon var duktig på så var det att återberätta händelser på ett målande och komiskt sätt.
iaf..


Hon var nere på stan och gick mot bussen (den busshållsplatsen utanför mac butiken). plötsligt dyker bussen upp så hon börjar springa för att hinna med. När hon nästan är framme vid bussen så snubblar hon på en gatusten och ramlar framstupa ner på marken, i fallet så flyger ryggsäcken över huvudet. För att komma upp måste hon först försöka få bort ryggsäcken från huvudet och när det är klart och hon börjar resa sig upp så ser hon inte bara hur många som sätt henne falla utan även hur bussen åker iväg.


Detta var en typisk Malin historia, alltid hände så knasiga saker i hennes närhet.

27år är alldeles för kort tid för en så levnadsglad och underbar männsika.

<3

2 kommentarer:

  1. Lilla Kim! Jag kommer ocksa ihag den historian, det ar lite "veckans Hasse" over den. Du ar sa saknad Malin...

    SvaraRadera
  2. Typiskt Malin, men hon sa jämt "jag har sån himla otur" och det kan man verkligen säga att hon hade! Saknar dina hyss! Kram Mamma

    SvaraRadera