Korven

Jag sitter och bolar pa jobbet igen. Inget ovanligt nu for tiden. Jag maste valja battre tider att ga in pa den har bloggen. Det ar sa fruktansvart jobbigt men anda fint att lasa vad alla skriver, alla kande liksom samma Malin. Ofta vill jag skriva nagot men jag kan inte. Det ar sa stort sa jag kan inte fa fram nagot. Sen blir jag bara ledsen och maste sluta, stanga ner och fortsatta bolandet i bilen pa vag hem istallet. Varfor grater jag alltid i bilen? Det ar battre an pa jobbet i alla fall. Nu ar det i alla fall dags att skarpa mig (eller ga och klippa mig som Malin skulle ha sagt) och skriva nagot, aven om det knappast kan forklara alla stora kanslor (karlek och sorg) som bubblar.

Jag har ett fint email fran Malin som jag laser ibland. Hon svarade pa mitt email dar jag skrev att jag var ledsen (ja hade precis kommit till USA for forsta gangen och hade hemlangtan och kill-problem). Titeln va "bli glad" och i hela emailet peppade hon mig. Hon var SA snall. Snallast. Sen avslutade hon emailet med: Halsningar "tva grillade med pommes med ketchup, utan senap (eller 1 korv i detta fall, den andra korvet ar pa andra sidan atlanten."

Malin syftade pa nar vi var i var tvilling-fas. Vi ville sa fruktansvart garna vara tvillingar ett tag nar vi var sma. Den sommaren, jag tror vi var pa vag till Gaso, kladde vi oss i exakt lika rosa jeans-shorts, morkbla ludvika-cupen t-shirts, vita korvstrumpor och rebook high-tops. Innan vi stannade vid korvkiosken for lunch sa tranade vi in den har frasen ("tva grillade med pommes med ketchup utan senap") sa att vi synkroniserat kunde bestalla korv exakt samtidigt. Vilket sakerligen skulle lura expediten till att tro att vi var tvillingar. Or not. Men det har var typiskt oss. Typiskt Malin, att det skulle goras till precision. Jag vet ingen mer envis manniska an Malin, envis som en rod gris nar hon ville. Vi maste ha tranat i en timme.

Jag laser gamla emails och jag rotar upp gamla saker. Saker som Malins och min forlovningsring. Det var aret da Lotta skulle gifta sig med Per. Malin och jag blev inspirerade. Det var val klart att vi skulle forlova oss! Vi kopte ringar (pa Hallbergs guld) och hade en cermoni i min tradgard mellan korsbarstraden. Sen akte vi pa smekmanad till Vasteras marknad (gud va vi har skrattat at det har pa senare dar). Jag har i alla fall kvar min ring. Den ar trasig men har hangt med i en liten ask genom aren. Att det ar allt man far ha kvar, gamla emails och gamla prylar, for att halla fast vid fina minnen. Usch, saknaden ar fruktansvard.

Halsningar "tva grillade med pommes med ketchup, utan senap (eller 1 korv i detta fall, den andra korven ar i himlen).